Har fått lite bilder och ett mail från Stella med famil igen, allt går så bra och de är så duktiga. Sätter in delar av brevet här då jag tyckte det var så kul att läsa. Fotona är från en mobiltelefon men måste ju visa henne ändå:-)
Stella är fortfarande helt underbar! Hon växer bra, men väger inte lika mycket som syskonen (jag tittar på viktkurvan på hemsidan), igår vägde hon 5,3 kg. Hon äter som hon ska och är riktigt pigg, så jag känner mig inte orolig, hon kanske inte blir så stor helt enkelt...
Jag har varit hemma med Stella sedan hon kom till oss och dagarna har mest bestått av lek, mys, lite träning, skatt- och kattjakt. Hon börjar kunna begreppen sitt, stanna, varsågod, loss (hon gillar dragkamp), kom, ligg och ligg korgen ganska bra. Sök började vi träna i helgen när vi var på skogspromenad. Hon sökte väldigt snabbt och korrekt efter mig men när jag bad henne söka husse satt hon bara och tittade på mig som att hon undrade varför hon skulle behöva lämna mig. Husse blev lite ledsen, hon är lite väl förtjust i mig och vi får nog börja träna på att söka efter godis istället. Nej är ett väldigt svårt ord att förstå, när vi säger det är det som att hon har knäck i öronen ;-) Ett exempel är igår när vi låg och myste i soffan, hon bet mig i näsan och jag sa nej, hon tittade på mig med sina söta ögon och bet igen som för att kontrollera ifall jag verkligen hade sagt nej. Härligt.
Rumsrenhetsträningen går över förväntan! Hon har inte gjort ifrån sig inomhus på 1½ vecka och säger till när hon behöver gå ut. Dessutom sover hon hela nätter för det mesta, men ibland kan hon behöva gå ut framåt 5-tiden. Hon sover i en korg på golvet bredvid mig, oftast sover hon på rygg, med alla tassar upp i luften och snarkar för fullt. Innan hon somnar är det ett riktigt stökande med att "döda" såväl kuddar, filtar som gosedjur innan hon kommer till ro.
Att åka bil är inte så kul, men hon accepterar det, gnäller första två minuterna men lägger sig sedan och sover. Vi tränar både på att gå med henne lös och i koppel. Att gå fot fungerar jättebra ända tills vi börjar närma oss hemmet, då vill hon gärna rusa i förväg.
Vi har varit och hälsat på några vänner och deras hundar, vilket har fungerat ypperligt! Hon blir väldigt glad när hon träffar människor/hundar, nästan lite väl glad så de äldre hundarna har fått markera vilket hon direkt har förstått - det märks att hon är uppväxt med vuxna hundar! Hon är, precis som du berättat, social! Som jag tidigare nämt är hon snabbt framme för att hälsa och lägger sig gärna i knät för att sova/busa. Hon är helt fantastisk!
Återigen kan jag bara säga TACK Bodil! Sträck på dig och känn dig stolt över att du gjort henne till en så härlig valp!
Kram från oss i Skövde
